2013 i backspegeln 11-21

Med STCC-säsongen 2013 i backspegeln och julen i antågande är det hög tid att summera årets mästerskap. Volvo och Thed Björk dominerade säsongen på samma sätt som Sebastian Vettel och Red Bull dominerade F1 och det tillhör sällsyntheterna att en förare träffar så hundraprocentigt rätt under en säsong. Ingen, vare sig någon av BMW Dealer Teams förare, Richard Göransson och Fredrik Larsson eller någon av de övriga Volvo-förarna var i närheten av att hota Thed Björk i år. Det var helt enkelt en mästerlig uppvisning som Björk bjöd på, en godbit för finsmakaren.  Året avslutades med en spännande final på Mantorp Park som lovade gott inför nästa år. Två förare, Andreas Wernersson och Philip Forsman, visade framfötterna i sin STCC-debut och det skvallrar om att ett generationsskifte står för dörren.  Summeringen av årets säsong inleds med förarna på platserna 11 till 21 i mästerskapet. Här var det många förare och team som slet och stod i för att hänga med i toppen. Många av dem kom aldrig ifatt efter att ha varit på efterkälken redan i inledningen av säsongen. För de mindre stallen, i synnerhet de som bara drev en bil, var det minst sagt en tuff uppgift att försöka matcha toppteamen som kunde samla på sig så mycket mer data för varje pass som kördes ute på banan. Trots det gjordes det många goda insatser som förtjänar att lyftas fram och om fajten om placeringarna i toppen inte alltid var så spännande var det desto hårdare tag längre bak i fältet:

Pl.	Poäng
11	18	Tomas Engström – Kämpen från Dalarna hade ingen lycka med sig under säsongen. Sen start på säsongen och återkommande tekniska problem gjorde att han aldrig hann ifatt konkurrenterna. Men ljuspunkter saknades inte. I Göteborg var Engström snabb i kvalet och lyckades nästan ta sig vidare till Q3. I finalen på Mantorp Park visade Engström att farten också fanns i race – det blev en sjätteplats i första heatet och årets bästa resultat. Som förare hör Engström till den absoluta toppen i svensk racing men förutsättningarna måste vara de rätta och de var de inte det här året.
12	10	Andreas Wernersson – vilken STCC-debut av 18-åringen från Skaraborg! Andreas Wernersson fick chansen att köra för Brovallen Design i finalen på Mantorp Park. Han var sensationellt snabb i kvalet och slutade fyra, bara en tiondel från pole position. Tyvärr snurrade Andreas av på sitt sista kvalvarv och stukade till bilen så att den inte var riktigt frisk i det första heatet. En niondeplats var ändå mer än godkänt. I det andra heatet hade han betydligt bättre fart och slutade sexa – Andreas Wernersson hade satt sitt namn på kartan. Han visade också att Clio Cup är en bra plantskola för den som vill in i STCC. Han klarade övergången galant och visar förhoppningsvis vägen för fler unga talanger att ta steget upp i förarkarriären.
13	10	Carl Philip Bernadotte – Prins Carl Philip var betydligt snabbare än vad många hade trott och när han fajtades med både Mattias Andersson och Daniel Haglöf i premiären på Ring Knutstorp så lyfte till och med de som INTE hade tvivlat på hans förmåga på ögonbrynen – han var inte bara snabb, han var även en hårding ute banan! Höjdpunkterna för året var den första poängen i Göteborg, tagen under oerhört svårkörda omständigheter, och sjundeplatsen i Falkenberg. Den generella trenden under helgerna var positiv, försiktig inledning på träningarna, en del misstag gjordes, för att sedan ha riktigt bra pace i racen. 2013 var året då prins Carl Philip vann respekt som förare hos både konkurrenter och publik och nästa säsong kan han mycket väl bli en stadig poängplockare om utvecklingen pekar fortsatt uppåt.
14	10	Roar Lindland – i likhet med prins Carl Philip kom Roar Lindland utan några större erfarenheter än GT- och Carrera Cup-racing i ryggen. Att Porschen är en bra skola för STCC är tydligt. Lindland hängde med bättre än förväntat men i likhet med andra förare i enbilsteam var det svårt för honom att göra sig riktigt gällande. Team Tidö gjorde ett gott jobb men kunde naturligtvis inte ge Lindland samma förutsättningar som prinsen fick av Polestar Racing, därför blir en jämförelse av resultaten inte helt rättvis. Bästa resultatet gjorde Lindland på Solvalla där han slutade sjua efter en stark körning. Mot slutet av säsongen stod Lindland över race till förmån för att köra Porsche Supercup.
15	8	Alexander Graff – Graff hittade aldrig farten tillsammans med DHL/PTR. Graff knackade på dörren till topp-tio i kvalet vid ett flertal tillfällen men det var inte förrän i Östersund som han lyckades ta sig vidare från Q1. I racet slutade han nia. Säsongens bästa resultat kom i Falkenberg då han blev åtta i det första heatet. Samarbetet med DHL/PTR avbröts efter tävlingen i Tierp och för Graffs del var det kanske skönt – istället blev det V8 Thunder Cars där han fick visa att han hänger med i toppen.
16	7	Philip Forsman – Philip Forsman gjorde allt rätt i sin STCC-debut men hans insats överskuggades förstås av Wernerssons fantastiska resultat. Men ha i åtanke att i förhållande till hur väl teamet lyckades med inställningarna på bilarna så var Forsmans insats i paritet med Wernersson. Han kvalade in som elva, hade fjärde bästa varvtid i det första heatet och slutade sjua i det andra – Forsman visade med eftertyck att han hör hemma i STCC.
17	4	Alx Danielsson – en annan förare som hör hemma i STCC är Alx Danielsson men i år blev det inte mer än ett par inhopp för Brovallen Design. Nia i båda kvalen på Gelleråsen och en åttondeplats i det andra heatet. I Tierp kvalade han in som tia, bara hundradelen efter teamkompisen Jocke Mangs. Tävlingen tog slut för Alx del efter en närkontakt med prins Carl Philip. Alx tyvärr fick aldrig riktigt chansen att visa sin kapacitet som ju är i absolut toppklass.
18	3	Niclas Olsson – förväntningarna var höga på Niclas Olsson efter segern i Semcon Cup 2012. Då visade han att han kunde hänga med de stora i STCC trots betydligt sämre förutsättningar materialmässigt. Säsongen med Brovallen Design blev en besvikelse. Olsson hittade aldrig rätt bakom ratten och resultaten uteblev helt. Olsson svarade för säsongens krasch i Göteborg då han studsade mellan räckena efter den andra chikanen. Efter Falkenberg avbröts samarbetet med Brovallen Design, ett tråkigt slut på säsongen för den sympatiske Olsson som definitivt har mer att ge som förare.
19	1	Fredrik Magnusson – få trodde att Freddie Magnusson skulle hänga med så pass bra som han gjorde i sin STCC-debut i Östersund. Freddie gjorde helt rätt. Började försiktigt och flyttade fram sina positioner steg för steg. I kvalet slutade han elva, bara en dryg tiondel bakom Mattias Andersson – en mer än godkänd insats som gladde publiken på hemmabanan. I racet gjorde Freddie en lika bra prestation. Inledningsvis var han med och slogs om positionerna bland de sju, åtta, första men sjönk sedan tillbaka till en tiondeplats. Poäng i STCC-debuten, med andra ord, och en insats som förhoppningsvis gav mersmak.
20	0	Daniel Roos – Roos fick chansen att köra för DHL/PTR i finalen på Mantorp men lyckades inte göra sig själv rättvisa. Daniel Roos är annars den typ av förare som går att stoppa ned i det mesta och det går fort ändå. Roos låg ungefär där Graff brukade ligga i fältet och inhoppet skapade inga rubriker. Men – och det kan inte sägas tillräckligt många gånger – Daniel Roos är en sällsynt förartalang och en man för STCC i framtiden.
21	0	Roger Samuelsson – Roger, vem då sa du? Inte många visste vem raceentusiasten Roger Samuelsson var när han gjorde sin STCC-debut för Team Tidö på Tierp Arena och bland de övriga deltagarna hördes en del kritiska röster. Men efter ett inledande träningspass där Samuelsson hamnade i vägen för några konkurrenter spelade han sina kort rätt. Varvtiderna förbättrades sakta men säkert och han höll uppsikt i backspeglarna. Finalen på Mantorp Park blev lite tuffare men Samuelsson tog bilen i mål och skaffade sig nya erfarenheter. Det krävs en hel del mod för att kliva in i STCC på det sätt som Roger Samuelsson gjorde och mod kan räcka långt. Kanske blir det en fortsättning nästa år.